Slussen

Sedan 1642 har Södermalm och Gamla stan i Stockholm separerat Saltsjön från Mälaren med en sluss. Dels för att förhindra att saltvatten tränger in i Mälaren, dels för att reglera sjöns vattenstånd. Mälaren är Sveriges tredje största sjö och försörjer två miljoner människor med vatten. Den normala vattenytan för Mälaren är 4,15 meter över slussen. Blir vattenståndet högre än 4,6 meter måste avtappning ske. Och omvänt, om vattenståndet i Saltsjön är högre måste samtliga luckor vara stängda. Mälaren, med öar och strandområden, har klassats som så kallat riksintresse.

Funktion och konst

Slussen har sedan 1600-talet byggts om ett antal gånger. Den nuvarande Slussen – Karl Johansslussen som den officiellt heter – uppfördes 1935 i den dåtida moderna funktionalistiska stilen. Biltrafiken hade ökat i Stockholm så omfattande trafiklösningar krävdes. Vinnande förslag blev en så kallad fyrklöverbladskorsning med en tredimensionell trafikrörelse horisontellt och vertikalt. Det var något helt nytt. Slussens arkitektur blev hyllad för sina vackra, rena linjer, glas- och kakelväggar, konstnärliga utsmyckningar och charmiga butiksstråk, De blå bodarna. Kung Karl XIV Johan, som gett namn åt Slussen, står staty på torget.

Stockholms knutpunkt

Slussenpassagen Södermalm och Stockholm city

Slussen har alltsedan 1930-talet varit en viktig knutpunkt i Stockholm. Slussenpassagen förbinder Södermalm med Gamla stan över Söderström. Kollektivtrafik med tunnelbana, Saltsjöbanan och en mängd busslinjer utgår härifrån. År 1967 byggdes ett torg utanför tunnelbanestationen, Ryssgården. Det är ett namn med historisk klang. Under ett par hundra år på 1600 – 1800-talet var torget en avlastningsplats för varor med handeln från Ryssland. Norr om Ryssgården ligger Södermalmstorg som är ett av stadens äldsta torg. Ryssgården domineras av den ståtliga byggnaden Stockholms Sjömanshem. En trappa ned ligger Stockholms Stadsmuseum. Katarinahissen är ett välkänt landmärke för stockholmarna. Det är en personhiss som byggdes samtidigt som Slussen 1936, och förbinder Slussenområdet med Mosebacke uppe på höjden. Nattklubbar och restauranger som Kolingsborg, Debaser, MS Patricia och Café Strömmen har lockat många besökare hit genom åren.

Utgrävningar till ”Nya Slussen”

Varje dag passerar 640 000 resenärer med kollektivtrafik genom Slussen. Ytterligare 50 000 med cykel eller till fots, och uppemot 30 000 bilar per dag. Att Slussen från 1930-talet är slitet kan man förstå. Betongen vittrar, rostande armering och problem med grundläggningen. Trängsel mellan trafikslagen, långa köer till och från bussterminalen. Slussenpassagens tidigare Blå bodar levde ett alltmer sorgligt liv med nedskräpning och klotter. ”Nya Slussen” presenterades första gången 2004. Förslaget innebar att hela nuvarande Slussenområdet skulle rivas för att byggas om och upp i sin helhet. Det blev mycket omdebatterat. Slussenprojektet har skjutits upp ett flertal gånger sedan dess. År 2013 påbörjades i alla fall det grundläggande arbetet med arkeologiska utgrävningar. Det man då hittade omkullkastar hela Stockholms historia. Fem meter under marken fanns spår av den tidigare staden. Krukskärvor, keramik, pärlor och kullerstensgator ända tillbaka till vikingatiden. Att Stockholm varit bebott utanför Gamla stan så tidigt var en häpnadsväckande upptäckt.

Klart år 2025

Rivningen av Slussen

Rivningen av Slussen påbörjades år 2016. Stockholms stad står för notan på ca 12 miljarder. Försäljning av byggrätter till privata aktörer kommer att ge en del pengar tillbaka. Tunnelbanestationen, bussterminalen, bron till Gamla stan, en ny trafiklösning samt restaurering av själva slussen ger hela området ett lyft. Dessutom promenadstråk längs vattnet, restauranger caféer och butiker. Slussen kommer även fortsättningsvis vara en av Stockholms mest centrala trafik- och träffpunkter. Hela projektet beräknas vara klart år 2025.

Comments are closed.